UNOBAT 53 / 68 / 80 STRÖ SPORTSGOLV
PROJEKTERINGS- OCH LÄGGNINGSANVISNING
D 16.1
D 16.1
1. PROJEKTERINGSANVISNING
INFORMATION
UNOBAT 45 REGELSYSTEM
|
D 1.0 |
Allmän information |
|
D 16.1 |
Projekterings- |
Tabel 1
1.1 SYSTEMSPECIFIKATION
Junckers Unobat 53 / 68 / 80 sportgolvssystem bygger på 22 mm massiva parkettgolvskivor som spikas fast på ett fjädrande underlag av laminerade bjälkar. Systemet är utformat som en enkelskiktskonstruktion med en förmonterad 10 mm remsa av stötdämpande sportskum.
Systemet kan läggas direkt på ett fast och plant självbärande underlag av betong, eller på ett befintligt sportgolv med t.ex. ett syntetiskt eller träbaserat golvbeläggning.
Regelavstånd: Välj mellan balkavstånd på 336 och 411 mm. Avståndet bestäms utifrån önskade sportfunktionella egenskaper och/eller hållfasthetsegenskaper.
Om golvet används för basket eller om mobila läktare ställs upp ska underkonstruktionen alltid läggas med ett bjälkavstånd på 336 mm.
Konstruktionshöjd: Konstruktionshöjden gäller hela systemet, dvs. bjälkar och golvbrädor.
Unobat 53: 53 mm.
Unobat 68: 68 mm.
Unobat 80: 80 mm.
Performance: Golvsystemen är så kallade platta elastiska idrottsgolv, där de idrottsfunktionella egenskaperna beror på konstruktionshöjd och bjälkavstånd. Systemen är testade och klassificerade enligt den europeiska idrottsnormen EN 14904.
Unobat 53 (336): EN 14904 – klasse A4 og FIBA level 1
Unobat 53 (411): EN 14904 – klasse A4
Unobat 68 (336): EN 14904 – klasse A4 og FIBA level 1
Unobat 68 (411): EN 14904 – klasse A4
Unobat 80 (336 / 411): EN 14904 – klasse A3
Systemen är lämpliga för användning i idrottshallar samt för fitness, aerobics och squash.
Läs all information: Observera att informationen för detta golvsystem först är fullständig när Allmän information samt Projekt- och läggningsanvisningar sammanställs, se tabell 1.
Vid frågor, kontakta Junckers tekniska service.
1.2 GOLVKOMPONENTER
-
Junckers massiva parkettgolv för sport
Tjocklek x bredd x längd:
22 x 129 x 3700 mm
Träslag, sorter och yta:
Se produktinformation B 2.0. -
Junckers J-spik (Maskinspik)
2,2 x 45 mm specialutvecklad J-spik med hög motståndskraft mot förskjutning och utdrag -
Laminerade reglar
31 x 45 x 2400 mm
46 x 45 x 2400 mm
58 x 45 x 2400 mm
inkl. 10 mm PU-foam
Regelavstånd:
c/c 336,4 mm (336)
c/c 411,1 mm (411)
Träbalkarna är tillverkade av gran med en fukthalt på 8–10 %. -
SylvaThene fuktspärr
0,20 mm PE-folie. -
Avstånd till vägg
1,5 mm per löpmeter i tvärled, resp. 1 mm per löpmeter i längdled, båda dock minst 30 mm. Gäller också fasta installationer – t.ex. pelare.
Fig. 1
1.3 SYSTEMETS STYVHET OCH BÄRFÖRMÅGA
Systemet är konstruerat för att uppnå goda sportfunktionella egenskaper i förhållande till de belastningar som kan förväntas på golvytan vid idrottsutövning.
Bärförmåga vid punktlaster
Stråsystemet är testat och godkänt för maximala punktlaster i förhållande till lastytan, vid stråavstånd c/c 411 och 336 mm..
I hårt belastade områden, t.ex. scener eller läktare, kan det vara nödvändigt att installera extra bjälkar.
I tabell 2 visas den maximala bärförmågan från punktlaster vid bjälksystemets i förväg rekommenderade bjälkavstånd och vid givna lastytor.
|
Tabel 2 |
|
|
Regelavstånd c/c 336 mm: |
Regelavstånd c/c 411 mm: |
|
ø 25 mm: 4,5 kN (ca. 450 kg) |
ø 25 mm: 4,0 kN (ca. 400 kg) |
|
100x100 mm: 5,5 kN (ca. 550 kg) |
100x100 mm: 5,0 kN (ca. 500 kg) |
I tabell 3 visas regelsystemets bärförmåga i förhållande till belastningsklasserna i DS 410:1997/ENV 1991-2-1:1995, där bärförmågan är godkänd och golvet har acceptabel styvhet.
Här visas också golvsystemets lämplighet vid laster från hjul.
För ytterligare definition av belastningsklasser och typer, se Allmän information om Junckers Sportgolv D 1.0 under avsnittet Styvhet och bärförmåga.
|
Tabel 3 |
Belastningstyper |
|
|
Belastningsklasser |
Yt- och punktlast |
Hjullast |
|
C4: Samlingslokaler f.eks gymnastiksale/scener |
Godkänt* |
Godkänt* |
|
C5: Samlingslokaler, f.eks. sportshaller inkl. tribuner |
Godkänt* |
Godkänt* |
*Punktlast yta minst 200 x 200 mm / ** Hjullast se D 1.0, Tabell 2
1.4 UNDERGOLVETS PLANHET
Undergolvet ska, innan reglarna läggs ut, ha jämnats ut så att avvikelserna från planheten inte överskrider kraven i den valda av de två metoderna nedan.
A) Traditionell riktregel
Undergolvet ska ha en planhet som inte avviker mer än 2 mm på en 1,5 meter lång rätlinje. Avvikelsen mäts som öppningar under mätlistan. Ytan ska vara jämn och utan grader. Lokala ojämnheter ska jämnas ut.
B) Riktregel med ben
Undergolvet ska ha en planhet med en avvikelse på högst ± 2 mm på en 2 meter lång mätlista (2 mm ben).
Fig. 2
På betongulve kan for store ujævnheder afrettes ved udlægning af en selvnivellerende spartelmasse. Træbaserede undergulve kan afrettes ved afslibning, montering af hårde træfiber-plader, evt. kombineret med spartling, eller ved udlægning af en fibergips.
Krav til planhed af undergulv udtrykkes i Junckers tekniske information som: Ikke større afvigelse fra planhed end 2 mm på et 1,5 meter retholt.
Fig. 3
1.5 10-BRÄDORSREGELN
För att i största mån undvika spänningar eller fogrörelser i golvet på grund av klimatväxlingar i byggnaden ska parkettbrädorna läggas efter 10-brädorsmått.
Måttet visar hur stor yta 10 brädors bredd ska täcka vid läggningen, och 10-brädorsmåttet ska kontrolleras regelbundet, se Fig. 3.
För att hålla 10-brädorsmåttet (10BM) rekommenderas användning av distansbrickor under golvläggningen. Distansbrickor levereras i storlekar som passar rummets förväntade relativa luftfuktighet.
Fig. 4
Värdet för 10-brädor väljs främst utifrån den förväntade maximala relativa luftfuktigheten i byggnaden under året, se Fig. 4.
Figuren illustrerar värdet för 10-brädor för 129 mm breda brädor i förhållande till den relativa luftfuktigheten. Exempelvis kommer 10-brädmåttet vid en förväntad relativ luftfuktighet på max. 65 % RF att vara ca. 1294 mm.
10-brädmåttets yttergränser, som också beror på golvets storlek, är markerade med streckade linjer. Golvytans storlek samt dess placering, dvs. markplan eller mellanvåning, kan dessutom ha betydelse för valet av 10-brädmåttet.
Kontakta Junckers tekniska service för rådgivning om detta.
Fig. 5
1.6 VÄRMEISOLERING OCH RÖRGENOMFÖRINGAR I UNDERGOLV
Under golvsystemet finns goda möjligheter att anbringa värmeisolering.
Man måste se till att det finns tillräcklig ventilation mellan brädornas undersida och isoleringen, så att det inte uppstår risk för röta och svamp i golvkonstruktionen.
Alla centralvärmerör samt övriga kall- och varmvattenrör under golvet ska isoleras noggrant med minst 20 mm mineralull eller liknande.
Det måste säkerställas att det finns tillräckligt avstånd mellan brädans undersida/ströets undersida och rörisoleringen, så att golvets vertikala rörelser kan ske obehindrat, se fig. 5.
1.7 FUKTISOLERING
Betongundergolv
Restfuktigheten i betongen får högst uppgå till 85 % RF. På betonggolv krävs isolering mot byggfukt och på markgolv även mot markfukt.
Fuktisoleringen anläggs genom att man lägger ut en fuktspärr, minst 0,20 mm PE-folie, t.ex. Junckers Fugtspärr, med tejpade överlappningar, direkt på betongen, se fig. 5 (streckad linje).
Träbaserade undergolv
Vid renoveringsarbeten där nya golvsystem läggs på befintliga undergolv av träbaserade material måste man se till att hela konstruktionen är fukttekniskt korrekt utförd.
Som huvudregel läggs ingen fuktspärr ovanpå befintliga trägolv, eftersom detta kan medföra risk för svampangrepp i underkonstruktionen.
1.8 VENTILATION AV UNDERGOLV
Sportgolv på regelkonstruktioner ska i allmänhet ha socklar med ventilationsspalter som ger tillräcklig ventilation av underkonstruktionen. Därmed reduceras följderna av klimatsvängningarna i byggnaden så mycket som möjligt, och målet är att ha samma klimat både över och under golvytan.
Det förväntade relativa luftfuktighetsintervallet kommer oftast att uppnås genom naturlig ventilation genom dessa ventilationsspalter, plus en fuktspärr av 0,20 mm PE-folie med minst 200 mm fulltejpad överlappning.
Naturlig ventilation ska tolkas som den luftförflyttning som uppstår vid golvytans vibrationer vid idrottsutövande. Det är viktigt att etablerade ventilationsspalter vid väggarna förblir intakta och att ovan nämna fuktisolering alltid upprätthålls.
1.9 MATERIALFÖRBRUKNING
Nettoförbrukning:
Golvbrädor: Yta + ca 2 % spill
Reglar, c/c 336: 3,0 lbm pr. m²
Reglar, c/c 411: 2,5 lbm pr. m²
J-Spik, c/c 336: 25 st. pr. m²
J-Spik, c/c 411: 20 st. pr. m²
Lösa fästen à 600 mm: 1 x hallens längd
Junckers SylvaFix lim för brädor: 1 flaska per 300 m²
Junckers fuktspärr, 0,20 mm PE-folie: Yta + ca 10 % spill
2. LÄGGNINGSANVISNINGAR
INNAN GOLVLÄGGNINGEN PÅBÖRJAS
Byggnaden ska vara torr och stängd. Värmesystemet ska vara installerat och provkört, och under uppvärmningssäsongen bör värmen vara påslagen hela tiden.
Betonggjutningar, inklusive ingjutning av hylsor för inredning, avjämningsskikt och andra invändiga arbeten som kan tillföra byggnaden fukt, t.ex. grundläggande målningsarbeten, ska likaså vara avslutade.
Den relativa luftfuktigheten i byggnaden ska ligga mellan 35 och 65 % (DK) och temperaturen ca 20 °C.
Restporfuktigheten för betongundergolv får högst vara 85 % RF och fuktigheten för träbaserade undergolv 6–12 % (DK)
Massiva parkettgolv bör alltid läggas omedelbart efter ankomsten till byggplatsen. Om parkettgolvet levereras förpackat i paket får förpackningen inte öppnas förrän omedelbart innan golvläggningen påbörjas.
2.1 FUKTSPÄRRAR
På betongundergolv läggs en fuktspärr, t.ex. Junckers SylvaThene fuktspärr, med 200 mm överlapp vid alla skarvar.
Folien dras upp längs väggar och liknande och tejpas fast vid alla skarvar med 50 mm bred tejp.
2.2 AVSTÅND TILL VÄGGAR OCH FASTA INSTALLATIONER
Hela underkonstruktionen ska placeras med ett avstånd på minst 30 mm till alla väggar och fasta installationer, t.ex. nätstolpar, rör osv.
Detta är dels på grund av golvytans rörelse, men också för att säkerställa ventilationen till underkonstruktionen. Vid extra stora spännvidder kan det vara nödvändigt att ha ett avstånd på mer än 30 mm.
En huvudregel är ett avstånd på 1,5 mm per meter tvärs över golvet på båda sidorna och 1,0 mm per meter i golvets längdriktning i båda ändarna.
För mindre golv upp till 10 meter i tvärled över golvet kan minimiavståndet reduceras till 15 mm.
Mellanrummet mellan vägg och golv ska täckas med Junckers Combi Sports sockel.
2.3 UNDERKONSTRUKTION, REGELAVSTÅND 411 MM
Lägg ut reglarna parallellt med rummets kortaste sida, så att parkettbrädorna läggs parallellt med rummets längsta sida.
Första och sista regelraden läggs på ett avstånd av 100 mm från väggen till regelns mitt. Andra regelraden läggs med ett centrumavstånd på 341 mm till första regelraden.
Alla övriga regelrader läggs med centrumavstånd 411,1 mm (brädor = 3 700 mm/9 regelfack) med hjälp av distanshållaren ((A) märkt med svart tejp på buntarna).
Regelstöd får inte ligga på linje utan ska förskjutas minst 600 mm relativt intilliggande rad.
Squash:
Om golvet används för squash ska permanenta distansklossar monteras med centrumavståndet 500 mm mellan första regelrad och den vägg man spelar mot.
2.4 UNDERKONSTRUKTION, REGELAVSTÅND 336 MM
Reglarna monteras på samma sätt som i punkt 3, med undantag för regelavstånd.
Första och sista regelraden läggs på ett avstånd av 100 mm från väggen till regelns mitt. Andra regelraden läggs med ett centrumavstånd på 266 mm till första regelraden.
Alla övriga regelrader läggs med centrumavstånd 336,4 mm (brädor = 3 700 mm/11 regelfack) med hjälp av distanshållaren ((A) märkt med svart tejp på buntarna).
2.5 REGLAR VID NÄTSTOLPAR, RÖR M.M.
Placera extra Blubat-stöd vid nätstolpar, rör och liknande enligt ritningen.
Avstånd till alla väggar, nätstolpar, rör osv., se avsnitt 2.2.
2.6 LÄGGNING AV GOLVBRÄDOR
Om golvet är bredare än 12 meter ska läggningen påbörjas i mitten av hallen. Använd en av följande två metoder:
- De två brädorna i mitten sammanfogas med en lös fjäder som limmas fast på den ena brädan över brädans hela längd.
- Använd Junckers MidterRække-brädor. Dessa brädor är konstruerade med en fog på båda sidor.
Brädorna ska läggas i en jämn rad med en väl definierad fördelning av brädans fogar på 4 x bjälkavståndet, dvs. 1345,6 mm vid c/c 336 eller 2 x bjälkavståndet, dvs. 822,2 mm vid c/c 411. Därmed uppfylls kravet att alla brädanslutningar ska stödjas av reglar. Brädorna spikas dolda, se avsnitt 2.9.
2.7 AVSTÅND KORTÄNDAR C/C 411 MM
Alla kortändar ska vara fullt stöttade och beroende på regelavstånd (336 eller 411 mm) ska reglarna förbindas så som figuren visar.
OBS: Avståndet mellan kortändar i två på varandra följande rader ska vara 2 x 411,1 mm = 822,2 mm, så som figuren visar.
2.8 AVSTÅND KORTÄNDAR C/C 336 MM
Om regelavståndet är 336 mm ska avståndet mellan två på varandra följande rader vara 4 x 336,4 mm = 1 345,6 mm, så som figuren visar.
2.9 SPIKNING
Använd Junckers J-spik, 2,2 x 45 mm maskinspik. Brädorna spikas dolt under 45° vinkel. Spika inte tätare än 50 mm från stavstöd och aldrig i brädornas kortändar. Undvik knarrande ljud genom att trycka ned brädorna mot reglarna under spikningen.
Avståndet mellan golvbrädorna och väggar/lodräta fasta installationer beräknas som 1,5 mm per löpmeter på vardera sidan, och vid gavlar 1 mm per löpmeter golvlängd, med ett totalt avstånd på minst 30 mm.
De yttersta brädraderna där dold spikning inte är möjlig spikas ovanifrån. Fyll spikhålen med Junckers Kittpulver.
TÄNK PÅ ATT VID MONTERINGEN TA HÄNSYN TILL DET FASTSTÄLLDA 10-PLANSMÅLET, SÅ ATT SPÄNNINGAR OCH FOGBILDNING UNDVIKS.
2.10 ROSETTER OCH FLÄNSAR
Vid montering av flänsar i golvytan ska flänsens innerdiameter vara minst 40 mm större än rörets, dvs. nätstångens ytterdiameter.
Vid golvets ytterområden ska alla flänsar monteras excentriskt mot golvets mitt i förhållande till bussningarna i betongen (lilla bilden).
Montering av golvrosetter ska göras så att golvet obehindrat kan ta upp både lodräta och vågräta rörelser.
2.11 COMBI SPORTS GOLVLIST
Junckers flexibla Combi Sports-golvlist kan, beroende på önskad täckbredd, monteras stående eller liggande, se figur.
Den nedre delen av golvlisten ska ligga plant och vara i kontakt med golvet. Skarvar kan göras antingen som raka stötskarvar eller med 45º-fasning.
Golvlisten kan antingen limmas fast på väggen eller skruvas fast.
Fäst inte golvlisten i golvet och se till att golvlisten inte utövar något nedåtriktat tryck på golvet.